|
Flevoeleven
När
det gäller min Flevobike har jag haft mycket, och givande, kontakt
med Hanno Hirsch som är en Flevoveteran från Karlsruhe. Under
de första dagarna när jag skulle lära mig cykla på
tingesten utväxlade vi flera mejl.
Lördag 26 juni 2004 Kl 13:02
Hej Hanno!
I dag gjorde jag min första provtur med min Flevobike. Helt fascinerande!
Inte bara får man privilegiet att än en gång känna
spänningen i att lära sig cykla, man blir också påmind
om någonting viktigt.
Dina råd var utmärkta. Fraserna "Tanke över materia"
och "esoterisk process" har ekat i mitt huvud under den senaste
timmen. Det tog inte lång stund för mig att inse att man egentligen
inte kan styra Flevon, istället måste man koppla cykeln
till sin vilja. Att använda styret är en klumpig omväg.
Jag upptäckte att varje gång jag tappade balansen och var tvungen
att sätta ner foten i marken, hade jag försökt motverka
cykelns rörelse (det vill säga gå mot min egen vilja)
med hjälp av styret.
Allt det här är mycket intressant för mig och som jag sa
blir det till en påminnelse, kanske inte så mycket om hur
en cykel fungerar som om hur vi människor beter oss. Det är
klart, i ett stort perspektiv kan ju dessa betraktas som en och samma
sak ...
Idag är det mycket lugnt här i kvarteren men de få människor
som såg mig var mycket nyfikna på cykeln. Ett gäng tuffa
killar utanför biljardhallen stod och gapade och frågade om
de fick försöka cykla. En äldre man började filma
mig. För det mesta när jag cyklar med min vanliga liggcykel
kan sådana här saker irritera mig, men idag var jag för
uppfylld av fascination och förundran för att bli på dåligt
humör.
Negativt är såklart att människor som ser mig vingla omkring
på den här konstiga cykeln som böjer sig på mitten
som vore den gjord av gummi, blir förskräckta och kommer att
för evigt undvika allt som ens liknar en liggcykel.
I slutet på min första träningstimme kunde jag cykla 100
meter rakt fram och även åstadkomma ett par hyggliga svängar.
Först tänkte jag skriva att jag inte vet om det var jag eller
cykeln som gjorde svängarna, ett påstående som ganska
bra summerar min första timme med min Flevobike.
Tack för att du läser och uppmuntrar!
olaf
Lördag 26 juni 2004 Kl 16:52
Hej igen Hanno. En ny träningstimme är till ända och denna
var lugnare, jag bara cyklade utan att tänka på vad jag gjorde
och det fungerade mycket bra. Jag gav mig till och med ut på gatorna
och cyklade några kvarter eftersom min parkeringsplats blivit för
liten för mig. Jag lyckades också göra ett par u-svängar.>>
|
|
|
|
|
|



>> En
bra övning som jag kom på är att köra slalom. Det tränar
upp styrkänslan så att den kan komma igång och fungera
"automatiskt". Men jag märker att jag ger cykeln en lätt
indikation i vilken riktning jag önskar svänga. Jag gör det
med styret. Eftersom jag vill cykla utan händer så snart som
möjligt tror jag det är bäst att undertrycka dessa indikationer
eller små "ryckningar" jag gör med händerna. Är
det rätt att göra så? Kanske ska jag redan nu försöka
släppa styret helt och hållet?
flevohälsningar
olaf
Måndag 28 juni 2004 Kl 9:07
Oj, oj Hanno ... här går det undan! I kväll körde jag
ca 10 km med min Flevobike och sedan, efter några minuters övning,
la jag händerna på magen (så som jag sett Oliver Schauer
göra på Cycle Vision) och startade så från stillastående
och cyklade 200 meter rakt fram.
Du kan tro mig eller inte, men det var inte alls så svårt. Vi
har ju redan slagit fast att händerna bara är i vägen.
Om det fortsätter att vara lika kul att cykla Flevo i framtiden, kommer
jag att åldras med tillförsikt.
hälsningar
olaf
Text & bild: Olaf Johansson
|
|