Varför detta? Jaaa…. jag vet inte? Kanske för att det verkar i stort sett meningslöst, men lockar ändå på något sätt.

Jag byggde alltså en förhöjd cykel för några år sedan och den har skänkt mig mycket glädje i form av en viss lyckokänsla att cykla på (kan ej beskrivas, bara upplevas) och en massa kommentarer från omgivningen, nästan alla positiva. Jag får mer kommentarer när jag cyklar på högcykeln än jag fått på någon liggcykel eller annan ”konstig” cykel. Jag tror att alla som provat den, upplever samma glädje att cykla på den som jag, men det kanske beror på att bara vissa vill provcykla. Av Göteborgs liggcyklister är det bara någon enstaka som provat, övriga verkar nästan rädda att prova, men de som cyklat har varit mycket positiva.

Hur bygga en?

Man svetsar alltså ihop två ramar ovanpå varandra, med undre ramen vänd i stort sett uppochned. En förutsättning för bygge är att man har två ungefär lika stora herrcyklar, 2 rör, ett ungefär samma diameter som höljet till styrstammen, ca 35 mm, och 4 – 5 dm långt, det andra röret med ungefär samma diameter som styrstammen, ca 25 mm, och ungefär 5 – 6 dm långt. Dessutom behövs svets och bågfil eller vinkelkap. Jag använde två cyklar med 26 tums hjul, men det borde gå med vad som helst för storlek.

Man kan börja med att kapa bort de tunna rören till bakhjulet på den övre ramen. Angående vinklar och mått, utgick jag från att ”stången” på båda ramarna skulle vara parallella, mest för utseendet, men även för att få en bra gaffelvinkel. En sak jag upptäckt är att man får tänka på att den övre ramen inte kommer för långt bak i förhållande till den undre, för då är risken stor att man välter bakåt, sitsen får ju absolut inte vara bakom en lodrät linje genom bakre hjulets centrum, helst kanske några decimeter längre fram. Man får naturligtvis inte överdriva åt andra hållet heller, för det känns värre att välta framåt än bakåt, jag har ibland använt bakåttippning för att stiga av cykeln.

Gaffelvinkeln har visat sig bli bra om övre ramens stång är horisontell och man inte ändrar gaffelvinkeln, detta bestämmer ju i så fall var ramarna kommer i förhållande till varandra framåt – bakåt, däremot måste man ändra den undre uppochnedvända ramens gaffelvinkel att passa till den övre, sen svetsar man in det tjocka extraröret mellan.

Jag har skurit av övre ramens ”vevhus” mitt på, anpassat det till undre ramens ”stång” och svetsat fast det där det kommer, med hänsyn till gaffelanpassningen, det blir just framför nedre ramens vevparti på den undre ramens ”nya” stång. Man använder ju med fördel undre ramens vevparti för vev med drivning, så blir det inga bekymmer med att få kedjedreven ”in-line”.

Man får dock vända på stora kedjekransen till andra sidan, eftersom denna ram är uppochned och man trampar alltså veven åt ”fel” håll med tanke på gängriktningar. Detta får man tänka på när man drar fast vevpartiet. Det kan eventuellt krävas ytterligare åtgärder för att gängningen inte skall gå upp när man cyklar, exempelvis körnslag eller ett ”näst” med svetsen. Allt detta sista beror på vilken typ av vevparti man använder.

Man kan bli tvungen att klämma ihop det av de smalare ramrören till bakhjulet där stora kedjekransen går, för den kan ta i, ramar är nämligen ofta asymmetriska här. En annan sak man bör tänka på är att när man vänder på den undre ramen kommer de bakre ”drop-outs” oftast med öppningen uppåt, varför bakaxeln bör säkras på något sätt, så inte hjulet flyger ur om det släpper. Jag har satt säkerhetsbrickor på axeln och skruvat fast dessa i ramen.

Sen skall gaffelstammen förlängas. Jag sågade av den just nedanför gängningen och svetsade in det smala extraröret här, så längden passar med höljet, man använder alltså gaffellagringarna högst upp och längst ned.

Hur cykla?

Det är mycket lättare än man tror. Man kan ju börja med att kliva på från ett elskåp eller staket, men man lär sig snart att stiga på som på en vanlig cykel, alltså sätta upp ena foten på sin pedal, skjuta ifrån med andra foten för att få lite fart och sen svinga detta ben över ramen till andra sidan. Man kan ju börja cykla där det är mjukt att landa om man skulle trilla av, annars stiger man av precis likadant som på, fast tvärtom. Sakta ned, ställ dig på ena pedalen på den sidan du vill av, sväng över andra benet till den sida du står på pedalen och ända ner till marken, Du är av. Skämt åsido, den kanske vanligaste frågan jag fått är hur man stiger av.

Lycka till med bygge och cykling om du tillhör den grupp som fastnat för denna ”roliga” cykel.

Lennart Mellqvist
Bilder: Torleif Jonsson

Se Lennarts högcykel i aktion!