|
1. Vad är det där för nånting?!? 1. Vad är det där för nånting?!? Det kallas för liggcykel eller recumbent, som det heter på
engelska. Ibland förkortas det också till 'bents på engelska.
Oftast har de två hjul men kan också ha tre eller fyra. 2. Varför sitter man på det viset? Det är väldigt bekvämt. Sätet på en liggcykel är stort
vilket betyder att man inte får de problem man kan få sittande
på en liten sadel så som domningar och skavsår. Styret är
antingen placerat ovanför benen eller under benen och sätet.
Detta gör att man slipper att få ont i handleder och axlar och
man får inte heller domnade fingrar. Man kan med andra ord cykla
både långt och länge utan att få ont på något enda ställe
i kroppen utom möjligen benen, men det är ju ganska naturligt. På en liggcykel får man också en mindre yta mot vinden,
vilket ger mindre luftmotstånd, och på så vis går det lättare
och snabbare att cykla. 3. Får man inte ont i nacken? På en del liggcyklar lutar ryggstödet så mycket att det för
oinvigda ser ut som om man måste hålla fram huvudet när man
cyklar, men så är inte fallet. På sådana cyklar, oftast
snabba sport- och racercyklar, finns det en böj längst upp på
ryggstödet som gör att kotpelaren upp mot nacken hamnar tämligen
lodrätt och på så sätt behöver man inte anstränga sig för
att hålla fram huvudet. 4. Är de svåra att cykla på? Nej. Det tar lite tid att vänja sig vid cykeln men det är
inte svårt. Olika liggcyklar har olika uppföranden precis som
vanliga cyklar; det finns snabba och känsliga racermodeller så
väl som lugna, stabila touringmodeller. Man ska dock vara
medveten om att den nya sittställning som liggcykeln innebär gör
att benmusklerna måste få tid på sig att acklimatisera sig
innan de blir lika starka som de var på en vanlig cykel. 5. Är de snabbare än vanliga cyklar? Ja, men det är lite omdiskuterat. Alla gällande
hastighetsrekord på land med muskeldrivna fordon är satta med
liggcyklar, men att cykla på en liggcykel gör dig inte
automatiskt snabbare än alla andra cyklister. Precis som det
finns olika typer av vanliga cyklar avsedda för olika ändamål,
så finns det även liggcyklar för olika ändamål. Tack vare
mindre luftmotstånd är en liggcykelracer snabbare än en vanlig
racercykel, en touringliggcykel snabbare än sin upprätta släkting
etc. Mycket beror naturligtvis på motorn så frågan man ska ställa
sig är egentligen; kommer jag att vara snabbare på en liggcykel? Svaret är "antagligen". När benen har blivit
ordentligt tränade att jobba på detta nya sätt kommer du nog
att bli snabbare än du tidigare var på motsvarande upprätta
cykel. En skillnad på 10-15% är inte ovanlig. När det gäller
uppförsbackar är det inte säkert att liggcyklar är snabbare
men det är mycket en fråga om träning. Se punkt 6. Holländska HPV-klubben, NVHPV, har gjort jämförande tester
mellan olika typer av cyklar och kommit fram till följande
resultat: Liggcyklarna man använt har varit racerliggcyklar med en
ryggstödslutning på 25 grader och tramporna 20 cm ovanför sätet.
Cyklisten, som är anonym, var 1,84 m lång och vägde 75 kg. 6. Hur är de i uppförsbackar? De kommer upp. En del människor tror att man inte kan cykla i
backar med dem eftersom man inte kan stå upp och trampa, men det
går bra att cykla upp fort ändå. Om man är van att stå upp
och trampa kommer man att få lära om på en liggcykel. Med en sådan
ska man i stället växla ner och spinna uppför backen. Om man
är van att sitta och spinna upp på en vanlig cykel blir övergången
till liggcykel lättare. Liggcyklar är oftast lite tyngre än
sina upprätta kusiner och de blir på så sätt lite jobbigare
att trampa uppför backar, men det tar man igen på vägen ner
och på slät mark då det lägre luftmotståndet gör sig gällande. 7. Hur styr man? Det finns två grundtyper av styrning på liggcyklar; styret
ovanför sätet/benen, ASS eller OSS, eller styret under sätet,
USS. På cyklar med styret ovanför sätet hamnar det ungefär i
axelhöjd och detta känns mera vant för nybörjare och man
tycker sig ha bättre kontroll på cykeln. Man har dock lika bra
kontroll med styret under sätet och då hamnar handtagen precis
bredvid höften och detta är mycket bekvämt på långfärder. 8. Är liggcyklar svårare att se för andra trafikanter? Eftersom liggcyklar är så ovanliga fortfarande är de väldigt
"synliga" för andra trafikanter. Bilister brukar lämna
större utrymme när de kör om en liggcykel än en vanlig cykel.
Man sitter i och för sig lägre än på en vanlig cykel och en
del liggcyklister brukar sätta på en flagga på cykeln eller bära
jacka och/eller hjälm i skarpa färger. 9. Är liggcyklar en ny uppfinning? Nej, det har funnits sedan mitten av 1800-talet då MacMillans
Velocipede och Challands Recumbent dök upp. 1933 byggde
fransmannen Charles Mochet en liggcykel han kallade för
"Velocar"
och mellan 1933 och 1938 satte racercyklisten Fracois Faure ett
flertal hastighetsrekord med just en Velocar. Den 7:e juli 1933
slog Faure det sedan 20 år gällande en-timmes
hastighetsrekordet på 44,247 km genom att cykla 45,055 km på en
timme. Tyvärr orsakade Faures rekord en stor kontrovers inom
Union Cycliste International (U.C.I), det styrande organet när
det gäller cykeltävlingar. Där debatterades det länge om en
Velocar var en cykel eller inte, och om rekordet skulle godkännas.
I februari 1934 beslöt UCI att en liggcykel inte är en cykel,
Faures rekord underkändes och liggcyklar och alla aerodynamiska
hjälpmedel förbjöds i cykeltävlingar. Detta är huvudorsaken
till att liggcyklar har varit så ovanliga men är nu populärare
än de någonsin var i början av 1900-talet. Den "vanliga"
cykelns konstruktion har i princip varit oförändrad i över
hundra år, allt sedan 1884 då Rover Safety Cycle började
byggas i England. 10. Vilka olika typer av liggcyklar finns det? Den mest framträdande skillnaden är längden på cyklarna;
det finns korta (SWB) där framhjulet är bakom tramporna, långa (LWB) där framhjulet är framför tramporna och mittemellan (CLWB) där framhjulet är i höjd med
tramporna. Den vanligaste är SWB'n där det finns många olika modeller
att välja mellan: det finns allt från vardags- och
touringcyklar till extrema racercyklar. CLWB verkar att vara på
uppgång och då gäller det främst vardags- och touringcyklar.
LWB är på stark tillbakagång här i Europa men de behåller
sin ställning i USA där de oftast har en annan design, lite
Harley-Davidson över dem. 11. Var får man tag i dem och vad kostar de? I Sverige är det lite svårt att få tag i liggcyklar men det finns
några Liggcyklar brukar kosta lite mer än vanliga cyklar.
Oftast beror priset på att ramarna är handbyggda i små serier
men fler och fler tillverkare börjar att lägga ut
tillverkningen av ramarna på större företag eftersom efterfrågan
har stigit så mycket de senaste åren och detta gör att
priserna sjunker. 12. Var kan jag få veta mer om liggcyklar? Det finns en världsomspännande organisation som heter International Human Powered Vehicle
Association, IHPVA, med säte i USA och med lokalavdelningar
i många länder. Som namnet antyder är det inte bara cyklar det
handlar om utan allt i fordonsväg som är muskeldrivet. Det
finns entusiaster som håller på med, förutom recumbenter,
flygplan, båtar och ubåtar. Här i Sverige har vi ännu så länge en intresseorganisation
som vi hoppas ska kunna utvecklas till att bli en fullvärdig
lokalavdelning till IHPVA. Den heter HPV Sverige och den som
sitter som spindeln i nätet är Mats Nilsson, en verklig
eldsjäl när det gäller recumbenter. Han är redaktör för
medlemsbladet Trampkraft som utkommer då och då med intressanta
artiklar och bilder, nyheter, cykelturer och dylikt. Vi är ett
150-tal medlemmar i föreningen från alla delar av Sverige. Det
finns alla grader av intresse, allt från måttligt fascinerade
till verkliga entusiaster som bygger sina recumbenter själva. Kontakta gärna: Mats Nilsson,
Stamnared 127 Öghagen, 430 20 Veddige, 0340-320 33. 13. Jag är fortfarande långsam! Hur lång tid tar det innan
jag får upp hastigheten? Det tar ett tag innan benmusklerna har vant sig vid att arbeta
på det här sättet och det kan ta upp till ett par månader
innan man kommer upp i den hastighet man hade på sin upprätta
cykel - men enträgen vinner. Nedpräntat av Bengt Hedbjörk.
Senaste
uppdatering: 2007-03-25 (HPVS styrelse har börjat en översyn av sidorna som börjat bli lite väl gamla)
|
Om en upprätt cyklist upptar en yta av 100 %
så har en typisk SWB en yta på 52%
medan en racercyklist har 81%.
