HPV
Väst
En lokalavdelning av HPV Sverige
- Startsida
- English info
- Verksamhet
- Nyheter & e-post
- Månadsträffar
-- Träffarkiv
•• Månadsträff 030510
- Hembyggeri
- Liggcykelträffen
- Tävlingar
-- Liggcykeltävling -03
- Bildarkiv
- Kontakta oss

- Andra goda sidor
- HPV Sveriges hemsida:
allt om HPV, liggcyklar & liggism.
Månadsträff 030510
Vi samlades så sakteliga efter klockan tre på cykelbanan mellan GPs tryckeri och Stigs Center på Hisingen i Göteborg. Den låg parallellt med E6 mot Oslo, så trafiken var öronbedövande. Lennart hade rekat och trodde att en bit av cykelbanan skulle fungera bra för 200 meter Sprint med 600 meters ansats. Den nya mätutrustningen var också på plats och skulle testas. Torleif kom med sin nybyggda lowracer, och Linus kom med sin Kona MTB. Slutligen anlände jag (Peter) och barnen med TerraTriken på släpkärra. Jag vågade inte cykla för långt med mina dåliga knän.

Bild: Peter Markusson 2003
Lennart hade byggt allt färdigt när vi kom, så det var bara att plugga in kontakterna i mätutrustningen och börja. Torleif var först. Han cyklade iväg, och iväg... och iväg...! Till slut var han en mörk fläck i fjärran, och gjorde sig redo, trodde vi i alla fall. Naturligtvis kom en äldre man på cykel, så vi fick rödflagga och vänta tills han sakta, sakta kört förbi. Så flaggade Lennart klart, och Torleif trampade igång långt där borta. Bild: Peter Markusson 2003
Efter ett intensivt trampande slog hans framhjul mot den första tryckgivaren, och apparaten förklarade glatt att den mätte. Så forsade han förbi målgivaren och domarbordet (nåja), och vi böjde oss andäktigt över displayen: 51 komma någonting kilometer i timmen! Vi hade för första gången mätt upp ett svenskt rekord, hurra! Torleif konstaterade att hans mätare visade fel, och att 600 meter var en alldeles för lång ansats så här tidigt på säsongen. Han verkade onekligen en smula andtruten. Barnen firade med att rita prinsessbilder på asfalten vid målmätpunkten. Bild: Peter Markusson 2003
Linus kastade sig på sin MTB och försvann söderut. Efter en stund vände han, tyckte vi oss se. Naturligtvis kom det några ståcyklister till. Lennart flaggade rött, varvid några bilar på E6 tutade glatt som svar. Så var kusten klar, och Linus verkade börja trampa. Mätinstrumentet förklarade efter ett tag att han passerat första mätpunkten, och efter ytterligare drygt 15 sekunder hade vi ett nytt resultat: 47,77 Km/h. Inte illa för en ståcykel! Bild: Peter Markusson 2003
Så var det dags för flerspårsrekordet. Undertecknad satte sig försiktigt i TerraTriken, och trampade mot horisonten. Och vidare. Efter en liten tur på landet kom jag så långt bort att de andra knappt syntes. Det kändes som om det var dags att vända. Långt, långt borta viftade Lennart frenetiskt med svenska flaggan, några bilar tutade uppmuntrande igen, och jag trampade iväg. Tyvärr var inte mitt högerknä återställt, så jag fick nöja mig med vänsterbenet. Trampa, trampa, trampa! I mål!! 35,06 Km/h! Inte illa för en invalid! Med ett ben till skulle det alltså bli... 70 Km/h! Vänta bara...
Bild: Lennart Mellqvist 2003
Tyvärr kunde inte Linus hålla sig borta från triken, och krossade mitt rekord fem minuter senare. 38,47 Km/h. Han lyckades inte ens ta en bild av mig med min kamera när jag körde. Vad har han mot mig egentligen? Nåja, att vara mästare i fem minuter är väl helt Ok, tror jag. Vi funderade en stund över den blygsamma rekordhastigheten, och konstaterade att utväxlingen var alldeles för låg. Det finns ett större drev till veven, så det går nog att bättra på. Värre är att TerraTriken gärna svänger med i varje tramptag. Kanske skall man montera någon form av styrbroms för den här typen av tävling? Bild: Peter Markusson 2003
Torleif gjorde ett andra åk, påhejad av alla. Den här gången pressade han sig till 51,81 Km/h! Nytt och slutligt rekord. Alla var nöjda, så Lennart och Linus fick springa bort och börja veva in kablarna. Jag kunde glatt skylla på mitt dåliga knä, och började lasta upp TerraTriken på kärran istället. Vi åkte bort till McDonalds som låg lägligt till bredvid cykelbanan, och beställde fika. Vi konstaterade att uppslutningen var liten räknad i antal, men stor räknad i procent av lokala liggister. Vidare var vi lite tveksamma att direkt rekommendera sträckan för Liggcykelträffen, på grund av trafikbullret. Vi beslöt att ha den som alternativ, men att leta efter andra möjligheter.

Tack Lennart, för att ha arbetat fram mätapparaturen och ha arrangerat testet, och hurra för Torleif, inofficiell svensk mästare i 200 meter Sprint! Jaja, hurra för Linus också, då. Inofficiell svensk mästare på 200 meter Sprint, flerspår. Men på min TerraTrike.

Peter
Bild: Peter Markusson 2003